En fråga i enkäten var: I vilken utsträckning har ni nått målet med telefonuppföljning två till sex veckor efter vårdtiden?
Användande av sepsislarm har slagit igenom inom i nästan alla vårdregioner. Däremot kan diagnossättningen för sepsis förbättras. Och stora brister finns hur regionerna följer upp sepsispatienter efter utskrivningen. Det är några slutsatser som kan dras av Sepsisföreningens och Sepsisfondens enkät om implementeringen av "Vårdförlopp sepsis".
Sepsisföreningens enkät för att följa upp implementeringen – införandet – av vårdförlopp sepsis – har fått stor uppmärksam inom medicinsk media.
Inför Sepsisfondens halvdagsseminarium om sepsisforskning och behandling av sepsis skickade Sepsisföreningen ut en enkät till alla Sveriges regioner. Syftet med enkäten var att få en bild av hur långt regionerna har kommit i arbetet med att införa de bäst beprövade metoderna för att behandla sepsis. Resultaten av enkäten har fått stort genomslag i medicinsk press.
I enkätsvaren visade både positiva sidor och saker som väcker eftertanke. Så gott som alla akutvårdsmottagningar och infektionsavdelningar använder sepsislarm för att upptäcka svår sepsis. Däremot är Sofa – ett system för att diagnostisera sepsis – betydligt mindre använt. Det gör att sepsis fortfarande är ett underdiagnostiserat sjukdomstillstånd och att det förmodligen fortfarande finns ett stort mörkertal.
Enkäten visar också att 87 procent av regionerna inte har ett uppföljande och rådgivande telefonsamtal med patienterna två till sex veckor efter utskrivning.
Det är något som väcker eftertanke inom Sepsisföreningen eftersom vi vet att många sepsispatienter är drabbade av ett flertal besvärande symtom långt efter den akuta sjukdomen.
www.karolinska.se: Intervju med två sepsisöverlevare och Kristoffer Strålin, infektionsläkare och ansvarig för implementeringen av Vårdförlopp Sepsis
Dagens Medicin: Kristoffer Strålin intervjuad om Sepsisföreningens enkät
Läkartidningen: Kristoffer Strålin intervjuad om Sepsisföreningens enkät