Aktuellt

Vill du ha möjlighet att bearbeta dina upplevelser av sepsis tillsammans med andra sepsisöverlevare. Under våren erbjuder Sepsisföreningen ett antal gruppsamtal med olika teman. Samtalen leds av erfarna samtalsledare inom Sepsisföreningen.
Schema för  gruppsamtalen:
23/2 Hjärntrötthet, kl. 14-15
23/3 Sjukskrivning/återgång till arbete, kl. 14-15
27/4 Fysiska komplikationer, kl. 14-15

Git Ingemarsson porträtteras i PRO:s tidning Pensionären. I artikeln berättar hon om infektionen i höftleden som orsakade en septisk chock. Trots vanliga symtom på sepsis – som feberfrossa, svår smärta och svettningar –– så missade sjukhuspersonalen att ställa rätt diagnos.
Idag mår Git bra, men hon har svårt att gå, blir lätt trött och kan ha svårt att hålla koncentrationen uppe. Hon är styrelsemedlem i Sepsisföreningen och leder stödsamtal med sepsisdrabbade.

Under Word Sepsis day den 13 september anordnades ett stort sepsis-event vid Skånes universitetssjukhus i Malmö (Klicka på länken nedan så kan du se hela seminariet).
Bakom eventet stod Sepsisfonden, Sepsisföreningen och Skånes universitetssjukhus och eventet riktade sig både till allmänhet och vårdpersonal.
Deltagarna fick en chans att uppdatera sig om den den senaste sepsisforskningen. Flera sepsisöverlevare berättade också om livet med och efter sepsis, bland annat Viktor Sanell Alriksson och Elin & Shahrza som startat podden ”Vårt benlösa liv”.
Sedan delades Sepsispriset ut till Jonna Wallin.
Eventet avslutades med paneldiskussioner om både forskningsläget och patientfokus inom vården.

I år medverkar Sepsisföreningen tillsammans med Sepsisfonden i ett stort event den 13 september på Skånes universitetssjukhus i Malmö . Alla är välkomna!

Det blir föreläsningar om aktuell sepsisforskning och starka berättelser från sepsisöverlevare. Särskilt fokus i årets upplaga av Word Sepsis Day blir det på forskning om långtidseffekter av sepsis. Från Sepsisföreningen medverkar Kristina Björkqvist, ordförande, och Elin Rantatalo, som bland annat kommer att berätta om sitt ”benlösa liv” efter sepsis och sin podd.

Patientföreningar i fokus under Paralympics

Samtidigt som Paralympics pågår i Paris anordnar ”Sepsis Patient and Families Stronger Together” en seminariedag för att öka medvetenheten och kunskapen om sepsis. Bland annat lyfts Sverige fram som ett bra exempel på hur kännedomen om sepsis ökat hos allmänheten genom olika insatser.

Tonvikten i seminariet ligger dock på patientföreningarnas viktiga roll, eftervården till sepsispatienter och stödet till anhöriga.
Under seminariet får du ta del starka berättelser från personer som drabbats av sepsis och som efter sjukdomen ägnat sitt liv åt att på olika sätt öka kunskapen om sepsis och förbättra livsvillkoren för sepsisöverlevare.

Seminariet äger rum den 9 september 10.30–16.00
Föranmälan krävs:
Program: Prog_Site_06.

Sedan en tid tillbaka erbjuder Sepsisföreningen stödsamtal för sepsisöverlevare. Inom föreningen finns en grupp med egna erfarenheter av sepsis som har börjat stötta personer som gått igenom en sepsis.
– Vi vet att det kan slå väldigt olika och ge besvär i olika grad, säger Jennie Lindqvist, initiativtagare till stödsamtalen.

I samband med Sepsisfondens halvdagsseminarium om sepsis presenterades Sepsisföreningens enkät där Sveriges 21 regioner fått svara på hur det gått med implementeringen – införandet  – av vårdförlopp sepsis. På den positiva sidan: Så gott som alla regioner har infört sepsislarm, vilket sparar många liv. Däremot visar enkäten att många regioner fortfarande har brister i sitt sätt att diagnostisera. Och nästan 87 procent av regionerna följer inte upp de utskrivna patienterna med ett telefonsamtal, vilket de enligt vårdförloppet ska göra (det visar cirkeldiagrammet).

För några år sedan infördes det Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för sepsis inom ambulans- akut- och infektionsvården. I korthet innebär det att en mängd tester och åtgärder ska göras och sättas in vid misstänkt sepsis. Syftet är att inte missa någon patient med allvarlig sepsis och att kunna sätta in rätt behandling så fort som det bara går. Observationerna, testerna, proverna och åtgärderna följer ett noga utarbetat schema och är nationellt, det vill säga lika för hela landet. Oavsett var i landet man bor ska vården hålla samma god kvalitet.
Vårdförloppet finns att läsa på svenska och nu också på engelska (klicka på länkarna har nedan)
Du kan också ta del av en cirka halvtimmes långt fördrag om förloppet av Kristoffer Strålin, som är nationell samordnare för Vårdförlopp sepsis.

Sepsisföreningen deltog i utställningar och informationssatsningar vid Södersjukhuset i Stockholm och vid Malmö universitetssjukhus.
– Vi mötte många som själva hade haft sepsis, och vi fick möjlighet att berätta för personal på intensivvårds- och infektionsavdelningar att det nu finns en patientförening, säger Kristina Björkqvist, Sepsisföreningens ordförande.

Tidigare har forskningen om sepsis till stora delar haft överlevnad som fokus. Men nu är en studie påbörjad som ska tar reda på patienternas upplevda livskvalitet efter intensivvård.
– Vår förhoppning är att vi ska få en bättre förståelse för hur patienterna mår och kunna identifiera vilka grupper som är extra sårbara. Det kommer förhoppningsvis leda till en bättre eftervård, säger Miklós Lipcsey, forskare och anestesiöverläkare vid Uppsala universitetssjukhus, som leder studien.

För andra året delar Sepsisfonden i samarbete med Axel Lyons familj ut ett minnesstipendium för att hedra minnet av Axel, som dog 17 år gammal i meningokock sepsis den 30 november 2019. Årets stipendium går till Robin Svedenborn. Den 30 november var Robin tillsammans med Ulrika Knutsson och Adam Linder från Sepsisfonden med i Nyhetsmorgon och pratade om sin historia.

Vid Högskolan i Skövde forskar man på biologiska och kliniska markörer för att snabbare kunna diagnostisera sepsis. Till Världssepsisdagen den 13 september har högskolan intervjuat två medlemmar från Sepsisföreningen. Max Wessfeldt och Jennie Lindqvist berättar på högskolans hemsida om hur de togs emot av vården, om sjukdomsförloppet och den mödosamma vägen tillbaka. Det som de två historierna har gemensamt är att vården till en början missade att ställa rätt diagnos. Läs mer om forskningen i Skövde kring sepsis diagnos.

Här kan du ta del av Max och Jennies historier.