Sedan en tid tillbaka erbjuder Sepsisföreningen stödsamtal för sepsisöverlevare. Inom föreningen finns en grupp med egna erfarenheter av sepsis som har börjat stötta personer som gått igenom en sepsis.
– Vi vet att det kan slå väldigt olika och ge besvär i olika grad, säger Jennie Lindqvist, initiativtagare till stödsamtalen.
I samband med Sepsisfondens halvdagsseminarium om sepsis presenterades Sepsisföreningens enkät där Sveriges 21 regioner fått svara på hur det gått med implementeringen – införandet – av vårdförlopp sepsis. På den positiva sidan: Så gott som alla regioner har infört sepsislarm, vilket sparar många liv. Däremot visar enkäten att många regioner fortfarande har brister i sitt sätt att diagnostisera. Och nästan 87 procent av regionerna följer inte upp de utskrivna patienterna med ett telefonsamtal, vilket de enligt vårdförloppet ska göra (det visar cirkeldiagrammet).
Läs mer om undersökningen
För några år sedan infördes det Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för sepsis inom ambulans- akut- och infektionsvården. I korthet innebär det att en mängd tester och åtgärder ska göras och sättas in vid misstänkt sepsis. Syftet är att inte missa någon patient med allvarlig sepsis och att kunna sätta in rätt behandling så fort som det bara går. Observationerna, testerna, proverna och åtgärderna följer ett noga utarbetat schema och är nationellt, det vill säga lika för hela landet. Oavsett var i landet man bor ska vården hålla samma god kvalitet.
Vårdförloppet finns att läsa på svenska och nu också på engelska (klicka på länkarna har nedan)
Du kan också ta del av en cirka halvtimmes långt fördrag om förloppet av Kristoffer Strålin, som är nationell samordnare för Vårdförlopp sepsis.
Sara Halvarssons son Casper var bara tre veckor när han drabbades av sepsis. Sara jobbar som sjuksköterska på en intensivvårdsavdelning men förstod ändå inte att det var sepsis som Casper hade innan han blev allvarligt sjuk. På Astrid Lindgrens barnsjukhus fördröjdes behandlingen med bredspektrumantibiotika för att man först ville få till ett urinprov, vilket var svårt.
– Jag tycker att man borde satt in antibiotika så fort sepsisdiagnosen var ställd, även om inte alla odlingar var tagna.
Vi är mycket glada att kunna meddela att Sepsisföreningen har tilldelats Sepsispriset 2021. Sepsispriset instiftades av Sepsisfonden 2016 och delas ut årligen av till en person eller en organisation som har gjort en speciell insats för att öka kännedomen kring sepsis, eller bidragit till att sepsis-patienter får bättre och säkrare vård, eller bättre livskvalitet. Sepsisfondens motivering lyder:
Sepsisföreningen kommer att fylla en viktig roll i arbetet med att synliggöra sjukdomstillståndet sepsis. Hundratusentals svenskar lever idag med olika komplikationer efter sepsis och den nystartade patientföreningen sätter välbehövligt ljus på en patientgrupp som under lång tid varit i det närmaste osynlig. Vi är övertygade om att Sepsisföreningens arbete kommer att bidra till bättre eftervård av sepsispatienter och höja sepsisdrabbades livskvalitet.
Flera sepsispatienter tvingas till amputationer efter en sepsisinfektion. Efter amputationen uppstår flera frågor: Varför drabbades jag? Vad hände i kroppen Hur går är det möjligt att gå vidare? Hur klarar jag vardagen? Och hur är det möjligt att komma tillbaka till arbetsliv och studier?
Kunskaps- och rehabiliteringscentret EX-center bjuder nu in till en utbildnings- och informationshelg för sepsispatienter som fått amputera en kroppsdel.
Sepsisföreningen deltog i utställningar och informationssatsningar vid Södersjukhuset i Stockholm och vid Malmö universitetssjukhus.
– Vi mötte många som själva hade haft sepsis, och vi fick möjlighet att berätta för personal på intensivvårds- och infektionsavdelningar att det nu finns en patientförening, säger Kristina Björkqvist, Sepsisföreningens ordförande.
Sepsisföreningen har en monter i Aula Medica i samband med infektionsveckan vid Karolinska Institutet. Till evenemanget har vi tagit fram två roll-ups samt ett informationsblad. Vi hoppas att vi ska sprida kännedomen om att vi finns och att infektionsläkare kommunicerar detta till sepsispatienter.
Inom loppet av bara två år drabbades Git Ingemarsson av svår septisk chock två gånger. Den första gången orsakades sepsisen av en infektion vid en höftprotes. Den andra gången av en infektion efter en ryggoperation.
Innan Git blev sjuk arbetade hon som anestesisköterska och hon tycker att kommunikationen med sjukvårdspersonalen under den långa sjukhustiden ibland brast. Bland annat tycker hon att den obeskrivliga smärta som hon upplevde i samband med sepsisen borde har ha föranlett snabbare insatser.
Läs hela Gits berättelse i Vetlanda-Posten: Gits berättelse
Tidigare har forskningen om sepsis till stora delar haft överlevnad som fokus. Men nu är en studie påbörjad som ska tar reda på patienternas upplevda livskvalitet efter intensivvård.
– Vår förhoppning är att vi ska få en bättre förståelse för hur patienterna mår och kunna identifiera vilka grupper som är extra sårbara. Det kommer förhoppningsvis leda till en bättre eftervård, säger Miklós Lipcsey, forskare och anestesiöverläkare vid Uppsala universitetssjukhus, som leder studien.
Max Wessfeldt, styrelseledamot i sepsisföreningen, berättar i Lokaltidningen Limhamn/Bunkeflo om när han fick svår sepsis som orsakats av en bakterieinfektion i ryggraden. Både akutmottagningen och vårdcentralen skickade hem Max utan att ta blodprov, därför hann infektionen sprida sig onödigt mycket med svåra påföljder. Max berättelse är en av många artiklar under senare tid som bidrar till att öka kännedomen och kunskapen om sepsis.
Läs hela artikeln
De första tecknen var yrsel. Ett par dagar senare blev Malin Nordström helt förlamad och benen blev vita och kalla. När hon kom in till S:t Marys centralsjukhus i London var hon mycket illa däran och njurarna hade börjat svikta. Personalen ställde diagnosen septisk chock och kunde snabbt sätta in antibiotika i droppform. Efter några veckor var Malin så gott som helt återställd.
Läs mer om Malins historia
För andra året delar Sepsisfonden i samarbete med Axel Lyons familj ut ett minnesstipendium för att hedra minnet av Axel, som dog 17 år gammal i meningokock sepsis den 30 november 2019. Årets stipendium går till Robin Svedenborn. Den 30 november var Robin tillsammans med Ulrika Knutsson och Adam Linder från Sepsisfonden med i Nyhetsmorgon och pratade om sin historia.
Se inslaget med Robin här
Sepsisföreningens lansering uppmärksammades i Nyhetsmorgon den 21 juni. I studion berättade Petra Kormos sin gripande historia om när hon drabbades av sepsis efter sin andra förlossning.
Se inslaget med Petra
Sedan maj 2021 ska infektions- och akutsjukvården följa ett personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för sepsis i alla Sveriges regioner. I korthet innebär det att akutsjukvården snabbt ska kunna sortera ut de svårast sjuka patienterna och sätta in snabba insatser som förkortar vårdtiden och ökar överlevnaden. Efter hemskrivning ska patienterna kontaktas för uppföljning och vid behov lotsas till eftervård och rehab.
Läs mer
Den 9 september var Sepsisföreningens ordförande Kristina Björkqvist med på Region Stockholms introduktion till nya Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Sepsis, som skedde i form av ett webinarium. Se Kristinas föredrag i filmen här bredvid. Vill du se alla föredrag från dagen, bland annat en genomgång av själva vårdförloppet kan du göra det i länk här nedan.
Se föreläsningar från dagenVid Högskolan i Skövde forskar man på biologiska och kliniska markörer för att snabbare kunna diagnostisera sepsis. Till Världssepsisdagen den 13 september har högskolan intervjuat två medlemmar från Sepsisföreningen. Max Wessfeldt och Jennie Lindqvist berättar på högskolans hemsida om hur de togs emot av vården, om sjukdomsförloppet och den mödosamma vägen tillbaka. Det som de två historierna har gemensamt är att vården till en början missade att ställa rätt diagnos. Läs mer om forskningen i Skövde kring sepsis diagnos.
