Sepsispatienter ska få likvärdig vård

Sedan maj 2021 ska infektions- och akutsjukvården följa ett personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för sepsis i alla Sveriges regioner. I korthet innebär det att akutsjukvården snabbt ska kunna sortera ut de svårast sjuka patienterna och sätta in snabba insatser som förkortar vårdtiden och ökar överlevnaden. Efter hemskrivning ska patienterna kontaktas för uppföljning och vid behov lotsas till eftervård och rehab.

För två år sedan delade Socialstyrelsen ut 900 miljoner kronor för att öka kvaliteten och effektiviteten i vården. Ett av landets 15 programområden inom sjukvården som fick del av pengarna var infektionssjukvården som tillsammans med akutsjukvården nu har arbetat fram ett vårdförlopp för att förbättra vården av sepsissjuka.

– Vi bildade en arbetsgrupp men representanter från alla regioner. I gruppen fanns också alla relevanta specialiteter med, säger Kristoffer Strålin, ordförande för det nationella programområdet för infektionssjukdomar.

På grund av den korta tiden som gruppen hade till förfogande och coronapandemin som kom emellan tog man ett beslut att avgränsa arbetet till akutsjukvården, där man såg den största förbättringspotentialen. Och efter två års arbete har nu alla sjukvårdsdirektörer i Sveriges regioner förbundit sig att införa det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för sepsis. Det kommer att medföra en mer jämlik och effektiv vård för patientgruppen.

Första bedömningen livsavgörande

Vid misstanke om en svår infektion så ska en bedömning göras med hjälp av Retts eller News 2. Retts är system som används brett inom sjukvården för att snabbt samla in värden och fakta för en bedömning av patientens tillstånd. News 2 är ett övervakningssystem för svårt sjuka patienter.

Viktiga parametrar för bedömningen i Retts är bland annat syresättning, blodtryck, puls, andningsfrekvens och temperatur. Andra tecken på sepsis som akutvårdspersonalen har att beakta är förvirring, sänkt vakenhet, diarré, kräkningar, svaghet och smärta på olika ställen i kroppen.

Om undersökningen tyder på sepsis går ett sepsislarm. Det innebär att patienten ges högsta prioritet. Forskning visar att en snabb behandling av sepsis minskar vårdtiden och leder till färre komplikationer. Det minskar också andelen som avlider på grund av septisk chock.

När sepsislarmet går ska en infektionsläkare konsulteras. Man ska också ge patienten syrgas, göra relevanta blododlingar och sätta in antibiotika.
– När de första akuta åtgärderna har gjorts ska en läkare avgöra vilken vårdnivå som är den rätta. Det kan vara intensivvård eller intermediär vård, som är en vårdform med högre bemanning och möjligheter att exempelvis ge högflödande syrgas och kärlpåverkande mediciner, berättar Kristoffer Strålin.

Patienter som visar tecken på sepsis, men som inte är behov av intensivvård ska övervakas enligt ett schema. Det vanligaste är News 2. Vid försämrade värden kan ett sepsislarm utlösas.

Uppföljning ska fånga upp vårdbehov

Förutom vad man ska göra i första skedet på akuten tar vårdförloppet för sepsis upp rutiner vid utskrivning. Vid utskrivningen ska patienten få information om sjukdomen så att hen får rätt förväntningar på tiden efter sjukdomen. Det är inte ovanligt att den som genomgått en septisk chock är trött, har ont, och är andfådd och nedstämd under en längre tid. I rutinerna ingår också dialog med närstående och kommun om nödvändiga insatser vid hemkomsten.

Två till sex veckor efter utskrivningen ska patienten kontaktas för en avstämning.
– Vid det samtalet ska man kunna fånga upp behov av eftervård och rehabilitering, säger Kristoffer Strålin.

Digitalt journalsystem förbättrar diagnoser

Arbetsgruppen för ett sammanhållet vårdförlopp för sepsis har också jobbat med att förbättra diagnostiseringen av sepsis. Sepsis är en sjukdom som är kraftigt underdiagnostiserad. Inte sällan diagnostiseras sjukdomen som orsakar sepsis, men ofta missar man att diagnostisera sepsisen.

I Stockholm inför man därför ett pilotprojekt med ett digitalt och automatiserat journalsystem som ska fånga upp alla sepsispatienter och göra det möjligt ställa rätt diagnos. I systemet kan man också se hur stor andel av sepsislarmen som inte var sepsis utan hade andra orsaker, som exempelvis lungemboli eller hjärtsvikt.